Stressed out!
Det är nästan barnsligt hur stressad jag känner mig inför något jag inte ens har ett utsatt datum för. Jag har ingen aning om när jag exakt kommer iväg till USA, men har väl mina "önskemål" kring avresa och just därför kommer stressen. Stressen till att ta körkortet. Det känns så fruktansvärt långt borta, och blir bara arg av tanken att jag kunde ha tagit det tidigare och sluppit känna ångest. Men men, går inte att tänka så. Det är bara att sätta i hög växel och få det gjort! Känslan när jag väl har det i handen kommer att vara obeskrivlig!
Fick dessutom en tid för intervju med SI den 11 december, men kan redan nu berätta att det lär bli uppskjutet eftersom mycket av ansökan är långt från klar, körkortet framförallt!
Men jag kämpar på! Praktiken blir bara bättre och bättre, trivs otroligt bra och oavsett betalda eller inte betalda timmar så går jag till jobbet med ett leende på läpparna. Barnen är jätte fina och älskar att få vara runt dom!
Mitt nästa steg i ansökan är att ta tag i det personliga brevet som värdfamiljerna kan läsa i min profil så småningom. Känns tryggt att man skrivit ett likande tidigare och vet på ett ungefär vad det ska innehålla! Man ska ju trots allt "sälja" sig själv, precis som i vilken annan jobbansökan.