One week
Bjuder på lite musik i brist på bilder
En vecka har gått sedan jag blev godkänd av APiA, och lika tyst som det varit här på bloggen har det varit på matchningsfronten. Men som sagt, bara en vecka har gått vilket inte alls är mycket inom matchningsprocessen. Men för ivriga mig känns det som en evighet... Till och med glömmer bort att leva. Vill bara vakna upp en ny dag om jag inte fått någon matchning i inkorgen. Dumt. Men jag har insett att så här kan jag inte fortsätta i vad som skulle kunna bli flera veckor till i värsta fall. Jag har absolut ingen kontroll längre, jag har gjort mitt i min ansökan och måste låta familjerna ta sin tid. Till dess måste jag leva, och glömma bort att granska mejlen var 10 min. Men ibland är det lättare sagt en gjort haha!
En vecka har gått sedan jag blev godkänd av APiA, och lika tyst som det varit här på bloggen har det varit på matchningsfronten. Men som sagt, bara en vecka har gått vilket inte alls är mycket inom matchningsprocessen. Men för ivriga mig känns det som en evighet... Till och med glömmer bort att leva. Vill bara vakna upp en ny dag om jag inte fått någon matchning i inkorgen. Dumt. Men jag har insett att så här kan jag inte fortsätta i vad som skulle kunna bli flera veckor till i värsta fall. Jag har absolut ingen kontroll längre, jag har gjort mitt i min ansökan och måste låta familjerna ta sin tid. Till dess måste jag leva, och glömma bort att granska mejlen var 10 min. Men ibland är det lättare sagt en gjort haha!
Har i alla fall äntligen fått mitt belastningsregister vi skickade efter. Blev lite orolig där ett tag eftersom det tog sån tid, men nu ska det skickas vidare till SI!
Idag jobbade jag i ca tre timmar men beslöt mig att åka hem när jag märkte att kroppen sa ifrån. Kände redan i går kväll att en förkylning var på väg. Så nu ligger jag i soffan med serier, te, halstabletter och näsdukar. Hoppas ni mår bättre! Kram
det kommer gå skitfort när du väl är igång! :)